emma reflekterar

Livet är hårt. Det är det. Att som 14-åring tvingas ringa 112 p.g.a. att ens pappa ligger avsvimmad på toaletten är hårt. Men man klarar sig. Att i 6 veckor må så dåligt att man hela tiden ligger och gråter och inte kan äta är hårt. Men man klarar sig. Och kommer ut som en ny, starkare människa på andra sidan. Att för andra gången tvingas ringa efter ambulans för att ens pappa mår dåligt är hårt. Men man tar sig igenom det med. Att inse att ens älskade lillebror har anorexia är ett så jävla hårt slag i magen att man tappar andan och tror att man ska dö vilken sekund som helst. Men efter ett tag inser man med förvåning att man fortfarande lever. Att man har klarat av att hantera en svår sak till. Att tvingas ringa 112 för tredje gången, denna gång för ens brors skull, är knäckande. Men man fixar det.
Livet är hårt. Men man klarar sig. Alltid.

Min älskade bror
mitt hjärta blöder
jag bönar och ber
Min älskade bror

Att du ska bli frisk
är hela mitt liv
det viktigaste i världen
Min älskade bror

När sjukdomen talar
talar inte du
den ser inte ut som du
ÄR inte du

Jag vet hur du ser ut
ditt ansikte
ditt hår
ditt leende
Förvrängs allt gör
av den som finns i din kropp

Emellanåt ser jag DIG
den DU är
Längtar, saknar
Min älskade bror

”Din lycka är min
Och gråten är min när du gråter”

.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
...........................jag..........................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
....................................................................................................................lever.................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................i........................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
...........................................................................................en..........................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
..............................................................mardröm.......................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................................................................................................

Vänder mig nu till alla mina trogna bloggläsare (ni är en liten, men mycket älskad, skara). Ska vara med i en skrivartävling och eftersom jag inte orkar skriva nytt material så tänkte jag ta en text från min blogg (hoppas man inte kan kalla det plagiat). Skriv gärna en kommentar om vilken som ni tycker är den bästa av mina bloggtexter, jag har nämligen beslutsångest och kan inte bestämma det själv.

I morse vaknade jag med en stigande känsla av godissug och obehag. Det är så när man är tjej. Särskilt ”veckan innan”. Och under ”veckan”. Och så förstås ”veckan efter”. Vi mår i princip bra en vecka utav fyra. Grymt hungrig är man också. Inte under den veckan man mår bra, utan under de veckorna man inte mår bra. Jag upprepar, tre av fyra veckor mår vi sämre än vad en kille gör under hela sin livstid. Så bråka inte med oss. Vi har det värst. 
Efter att ha slängt i mig en macka och en mugg oboy (behöver mitt dagliga chokladintag, som sagt, jag är ju faktiskt tjej), bar det iväg till skolan. Längtade till lunchen. Men efter veckorna LP lagade mat har de dragit ner på skolmatsstandarden rejält, från 100 % gott till ungefär 0,2 % gott, så det blev vegetariskt för mig (lite, lite sallad och två knäckebröd). Lämnade matsalen hungrig. Hade matteE-lektion hungrig. Var och köpte en bulle och en chokladbit i LP:s affär. Slängde i mig det, jag var ju hungrig. När jag kom hem blev det en macka och oboy eftersom riset till korv-&-stroganoffen mamma hade gjort var hårda som små gryn. Nu sitter jag här med en liten chokladkaka. Mycket choklad idag. Har en ”svag” dag idag kan man väl säga, men det var länge sedan jag hade en, så då är det väl okej. Det är också ”veckan innan”, vilket gör det ännu mer okej. Nu ska jag strax äta. Macka och oboy.

Jag har kommit på hur orättvis världen egentligen är. ”Tur i spel, otur i kärlek” stämmer inte in på mig. Inte heller ”Otur i spel, tur i kärlek”, och knappast ”Tur i spel, tur i kärlek”. Jag har otur i spel OCH i kärlek. Jag har alltid trott att det skulle finnas någon balans mellan tur/otur i spel och kärlek. Som mellan svart och vitt, yin och yang eller gott och ont. Men nej, någon balans har jag inte funnit, hur många stenar jag än har vänt på. Kan det vara så att vissa personer föds med  kronisk otur? Det är nog mycket möjligt, och då lär jag få vänta till dödagar på någon miljonvinst eller ”den rätte”. Det känns lite jobbigt. Undrar om det finns någon stödförening som kallas ”Anonyma Oskulder”? I sådana fall skulle jag vilja gå med…
Och med detta lilla pinsamma konstaterande avslutar jag detta blogginlägg. Adjö.

"Det elfte budordet; Du skall icke dividera med noll"
                                                              Åke Karlsson

Det är mycket som händer nu alltså. I slutet av oktober och början av november är det värst. Fast himla roligt, förstås. Och allt kul kommer upplevas tillsammans med Linnéa. Ännu roligare. Dock kommer jag vara helt sönderrest. Efter allt som kommer hända så kommer jag inte vilja åka någonstans på flera månader.

Jag ska åka till
- Jönköping, 24 oktober, högskoleprovet, 14 mil tur och retur
- Onsala, 26-29 oktober, projektarbete, 50-60 mil tur och retur
- Jönköping, 4 november, besök på högskolan, 14 mil tur och retur
- Uppsala, 5-7 november, Sonja Kovalevsky-konferensen, 90 mil tur och retur
- Göteborg, 12 november, Kunskap- och Framtidsmässan, 50 mil tur och retur
 
Ungefär 230 mil, eller nästan 25 timmar.

Min handledare har blivit sjuk. Det är tråkigt. Hon kanske inte kommer tillbaka på hela terminen. Det är ännu tråkigare.
Jag gillar verkligen mina handledare, Birgitta och Åke. Eller rättare sagt, jag tror jag älskar dem. De har betytt och betyder så mycket för mig, och för mitt studerande. Vad ska jag göra nästa år, då jag inte får känna Åkes lugn eller Birgittas omtänksamhet?
De är som en mormor och en morfar jag aldrig haft. De bjuder på fika, ser till så att alla mår bra, och man riktigt känner hur de bryr sig om oss.
Birgitta och Åke kompletterar varandra så bra. De är som ler och långhalm, helan och halvan, Kalle Stropp och Grodan Boll. Glöm det där sista förresten. Vad ska Åke göra utan Birgitta, och vad skulle Birgitta göra utan Åke? Det känns som om man får dem i ett och samma paket. Jag skulle inte vilja byta ut någon av dem.

Svininfluensan har kommit till skolan. Hjälp! Nej, på riktigt, jag tycker inte det är så farligt, det är faktiskt riktigt roligt. Eller rättare sagt, allas reaktioner på sjuka klass- och skolkamrater är riktigt roligt.  Så fort någon hostar, nyser eller snörvlar (sjukt fult ord förresten) så ser man att alla hoppar till lite, lite, tittar skeptiskt på den person varifrån ljudet kom, och ryggar tillbaks lite, lite. Mycket lustigt att se.

Det är lunchrast. Jag och Linnéa sitter nersjunkna i en utav skolans soffor. Vi lyssnar på musik och säger inte mer än vi behöver. Båda två är lite småsjuka, så det är ganska skönt att bara ta det lugnt. Ganska många Nv-are spelar dator, några pluggar och några sitter och spelar kort och pratar. Ljudvolymen är hög. Krantz kommer fram, sätter sig på soffans ena armstöd och tittar på alla Nv-klassernas scheman som hänger på väggen bakom oss.
”Fy fan” hör jag henne säga.
”Vad är det?” undrar både jag och Linnéa och vänder våra huvuden mot henne.
”Alltså fatta vilken mördartorsdag vi har”.
”Läs upp den för oss”, säger Linnéa.
”Första timmen kemi, sedan engelska, matte D och svenska.” En ljudlig suck hörs från henne. ”Engelskan är okej, men resten! Usch”.
Vi håller med henne, och återgår till att lyssna på musiken och iaktta alla människor.
En halv minut senare hör vi henne igen.
”Fy fan”
”Vad är det nu?” säger jag och tittar frågande på henne.
”Alltså titta på ettornas och tvåornas schema. Labblock i TRE timmar! Stackars dom”
”Men det hade vi också förra året, men det stod två lektioner istället för en på tre timmar” säger jag.
”Och för att VERKLIGEN poängtera det så har dom skrivit kemi och fysik under. Vad hemskt”
Jag skrattar lite åt henne, och fortsätter sedan att studera vad alla människor har för sig.
En stund senare utbrister Krantz åter igen.
”Fy fan”
”Men vad är det nu då?” Lite smått road är jag av hennes studier av alla scheman.
”Alltså Emma, titta på din onsdag. Först Etik- och Livsfrågor, sedan MATTE BREDDNING, MATTE E och MATTE D! Jobbigt!”
”Haha, ja, men jag har ju valt det själv så jag kan ju nästan inte klaga. Och matte breddning kan jag göra hemma så att jag får håltimma andra timmen”.
”Jo, det klart” säger Krantz, och går sedan för att hämta sina böcker för nästa lektion.
Linnéa och jag sitter kvar en stund, innan vi följer Krantz exempel och går till lektionen.